Aktieägaravtal

 

”Vi diskuterar röda flaggor innan ni signerar ett aktieägaravtal” antyds en grundlig genomgång av potentiella problemområden, risker eller varningar – de så kallade ”röda flaggorna” – innan en part undertecknar ett aktieägaravtal. Dessa röda flaggor kan vara juridiska, finansiella eller operationella aspekter som kan påverka både parternas relation och företagets framgång.

Detta innebär att parterna systematiskt och kritiskt granskar varje aspekt av avtalet för att identifiera eventuella osäkerheter, risker eller oönskade förpliktelser. Processen kan innefatta granskning av klausuler om ägande, röstning, ledning, försäljning av aktier, lösningar på tvister och så vidare. Den kan också omfatta överväganden om varje parts roller, rättigheter och skyldigheter, samt eventuella sanktioner för brott mot avtalet.

Detta är en essentiell del av riskhanteringsprocessen inom affärsjuridiken och en del där juridiskt stöd kan vara av betydande värde. Att identifiera röda flaggor tidigt kan hjälpa till att undvika framtida konflikter och tvister, och säkerställa att aktieägaravtalet är rättvist, balanserat och i linje med parternas affärsmål.

Genom att ha denna diskussion innan avtalet undertecknas, säkerställs att alla parter har en klar och djupgående förståelse för vad de åtar sig, vilket i slutändan bidrar till att bygga en stark och sund affärsrelation.

Ett aktieägaravtal är ett juridiskt dokument, centralt i affärsjuridiken, som etablerar grunden för relationen mellan investerare och företag. Det är en symbios som bör präglas av samarbete och gemensamma mål. Aktieägaravtalet behöver inte ses som något överväldigande eller skrämmande, istället ska det fungera som ett verktyg för att främja gemensamma intressen.

I kärnan berör aktieägaravtalet två nyckelaspekter: Kontroll och ekonomi. Dessa termer kan ofta verka komplexa för nystartade entreprenörer. Därför ska vi nu fördjupa oss i några typiska element inom ett aktieägaravtal, samt hur man kan tänka kring dessa innan man tar steget att underteckna det:
1. Kontroll: Hur fördelas inflytande och makt inom företaget? Vilka beslut behöver godkännande från investerare och vilka kan tas autonomt av ledningen? Dessa är grundläggande frågor som måste redas ut och kan variera avsevärt beroende på företagets struktur och affärsjuridiska stöd.
2. Ekonomi: Hur fördelas vinsten mellan parterna? Vilka finansiella skyldigheter har varje part? Även dessa är viktiga frågor att ta ställning till innan avtalet undertecknas.

Genom att förstå dessa huvudkomponenter kan du skapa ett mer harmoniskt samarbete mellan ditt företag och dess investerare, vilket i sin tur kan bidra till företagets framgång och utveckling.

Ett av de mest betydande dokument du som företagare någonsin kommer att underteckna är aktieägaravtalet. I detta steg av venturekapitalresan, kommer vi att diskutera de fina detaljerna i aktieägaravtalet, ett område där experter inom juridik och affärsjuridik har omfattande kunskaper. Dessa avtal erbjuder det juridiska stödet som är nödvändigt för att styra och skydda din verksamhet och dess intressenter.

’Ert engagerade team har format och etablerat ert varumärke. Nu är det dags att definiera ramarna för samspelet mellan investerare och företag genom ett aktieägaravtal.’
Aktieägaravtalet kan ses som en manifestation av samarbetet mellan investerare och företagets grundare. Dess huvudsyfte är att försäkra att alla parter fungerar väl tillsammans, vilket inte ska framstå som något skrämmande.

Grundläggande sett fokuserar aktieägaravtalet på två centrala aspekter: Kontroll och ekonomi. Dessa koncept kan vara svåra att fullt ut förstå för nyblivna entreprenörer. Låt oss därför granska några vanliga punkter i ett aktieägaravtal, och hur ni kan tänka kring dem innan ni sätter pennan mot pappret:
För det första, kontroll. Hur fördelas makt och inflytande i företaget? Vilka beslut kräver godkännande från investerare och vilka kan tas av ledningen själv? Detta är centrala frågor som måste klargöras och som kan variera kraftigt mellan olika företag och affärsjurister.

För det andra, ekonomi. Hur fördelas vinsten? Vilka finansiella åtaganden har varje part? Detta är också kritiska frågor att besvara innan ni skriver på avtalet.
Genom att få en djupare förståelse för dessa aspekter, kan ni säkerställa ett smidigare samarbete mellan er och era investerare, samt se till att ert företag växer och utvecklas på bästa sätt.

”Om företaget är välhanterat och det råder ömsesidig tillit, uppstår det sällan dramatik. Det är helt rimligt att investerare och minoritetsägare har ett skydd för att säkerställa att kapitalet används på det sätt som har överenskommits.”
Det som grundarteamet bör reflektera över är om de anser att kraven och nivåerna som anges i beslutskatalogen är acceptabla enligt deras synpunkt. Målet är att undvika att beslutskatalogen skapar en tröghet i det dagliga arbetet.

”Med andra ord, vi bör sträva efter att undvika onödig mikrohantering från investerarna.”
Ett exempel kan vara en finansiell gräns för vilka avtal som kan ingås i företagets namn utan investerarnas godkännande. Beroende på företagets verksamhet kan en passande nivå för denna finansiella gräns variera kraftigt. Inom juridiken är det vanligt att en affärsjurist är delaktig i att sätta upp dessa gränser, för att erbjuda juridiskt stöd.

”Samtala och nå konsensus kring exitstrategin”
När investerare blir delaktiga i ett företag, antyder det ofta att investeraren planerar att få avkastning på sin investering vid något tillfälle. Medan både investerare och företagsgrundare har en gemensam vision om företagets tillväxt, kan deras känslomässiga perspektiv på genomförandet av detta variera.
En allmänt förekommande bestämmelse i dessa avtal, känd som en drag along-klausul, ger möjligheten för en part som äger en viss andel av företaget att ”tvinga” andra att följa med på försäljningen. Om företagsgrundarna är nöjda med en fördubbling av värdet och därav vill sälja, kan detta vara en mycket dålig investering för de som har bidragit med kapital. Därför är det nödvändigt att granska varje enskilt fall och komma överens om en exitstrategi och villkoren i drag along-klausulen.

Det är klokt att inte mekaniskt bestämma att om 60 procent vill sälja, så gör alla det. Man behöver titta på investeringshorisonten och ägarstrukturen och diskutera detta redan från början, så att alla har förståelse för varandras ageranden.

När teamdynamiken ändras kan investeringens värde minska.
För att skydda både investerare och grundare är det vanligt att inkludera så kallade lock-up- och vesting-klausuler i avtalet. Dessa är avsedda att förhindra att nyckelpersoner lämnar företaget och på så sätt underminerar investeringen. I lock-up-klausulen förbinder sig grundarna att förbli i företaget under en specifik tidsram, medan vesting-klausulen stipulerar att de andra ägarna har rätt att köpa hela eller delar av grundarnas aktier om dessa väljer att avbryta sitt engagemang i företaget i förtid. Detta är lika kritiskt för grundarteamet, särskilt om det visar sig att vissa individer inte bidrar i den omfattning man ursprungligen kommit överens om.

Skillnaden mellan en ’good’ och ’bad’ leaver”
En viktig aspekt när någon lämnar företaget är om personen ska betraktas som en ’good’ eller ’bad’ leaver. Detta bestäms av hur lock-up och vesting-klausulerna har formulerats. Vanligtvis, en ’good’ leaver är någon som lämnar företaget av orsaker som inte kan ifrågasättas, eller om det finns en gemensam överenskommelse om avgången. Detta kan inkludera fall som sjukdom, familjeomständigheter, och liknande.

Aktieägaravtalets bindande verkan
Ett aktieägaravtal är bindande endast för de parter som är inblandade i avtalet, inte för bolaget självt. Å andra sidan, regler och förordningar i bolagsordningen är bindande för själva företaget. Det innebär att aktiebolaget inte är förpliktat av klausuler i aktieägaravtalet. Exempelvis kommer bestämmelser i bolagsordningen att gälla för externa aktörer som förvärvar aktier i företaget, medan klausuler i aktieägaravtalet inte kommer att påverka dem, såvida de inte själva undertecknar aktieägaravtalet. Detta exemplifierar det viktiga samspelet mellan juridik och avtalshantering, och understryker varför en affärsjurist kan erbjuda viktigt juridiskt stöd i dessa frågor.

Situationer där ett aktieägaravtal kan förebygga problem
En scenario där ett aktieägaravtal kan komma till stor nytta är om en aktieägare går igenom en skilsmässa. Utan ett sådant avtal, kan den tidigare partnern ha rätt till hälften av aktieägarens aktier. Genom att inkludera specifika klausuler i aktieägaravtalet, kan man kräva att aktieägare har ett äktenskapsförord på plats om de är gifta. Detta skulle klassificera aktierna som aktieägarens enskilda egendom. Vid en eventuell bodelning, förblir enskild egendom en del av individens egen förmögenhet och delas inte jämnt mellan makarna. Detta är ett exempel på hur juridik och affärsjuristens arbete kan ge värdefullt juridiskt stöd och bidra till att utforma effektiva avtal.

 

 

Kontaktformulär